"Arbetslös och meningslös men lever glad ändå"

Jahaja. Gråmåndag med migränvärk och stel nacke.

(Började dock dagen med ett jympapass 7.30. Sen bastu och dusch. Underbart.)


Jag känner en viss frustration hängandes, flåsandes över mig. För det mesta har jag inga problem med att vara planlös.
Men ibland - till exempel idag - kommer det över mig:

Jag kan inte återgå till min gamla yrkesbana, för min hälsa orkar inte med den.
Jag har ingen ny yrkesbana.
Jag vet inte vad jag orkar och inte.
Jag vet knappt vad jag vill.
Jag kunde inte sköta mitt förra schema, så hur ska jag våga ställa mig till förfogande för en arbetsgivare - nånsin mer?


SÅ. Idag bestämde jag mig för att göra nåt som jag vänt och vridit och grunnat på ett bra tag. Jag ska börja söka utbildningar.
Min princip om att inte ta studielån, väger inte tillräckligt tungt längre.

Jag tar hellre ett rimligt studielån, och får nåt (som jag dessutom fysiskt orkar med) att göra på dagarna - en plan och struktur - än jag använder upp alla mina a-kassedagar till att traska runt och inte orka/våga söka några jobb.


Min första ansökan är redan skickad. Till barn- och fritidsprogrammet på gymnasienivå, på Komvux.
För oavsett om jag kommer orka/få möjlighet att jobba med sådant eller ej, så är det kunskaper som alltid kommer till nytta i livet, och som är roliga att tillskansa sig.

Lär man sig mer om människor, pedagogik och hälsa, är ingenting förspillt.


Så det så.


Lite småspännande va? Jag tycker det!