tisdag, oktober 26, 2010

På slutet kanske hjärtat börjar revoltera

En uppdatering kanske?

Jo men det kan jag bjuda på.

Solen skiner. Höstljuset är fint i Västernorrland.
Mitt hår är stort och i vägen, men jag låter det hänga.
Min mage gör ont på ett underligt vis.
Jag är trött och initiativlös, men det är skönt att vara här.
Föräldrar, systrar och syskonbarn är det bästa som finns.
Mina gamla sundsvallsvänner är charmiga, roliga och underbara.
Sammankomsten var jättebra, och rena kramkalaset från början till slut - vilket jag fullkomligen älskar.


Ja. Det var det. Som sammanfattning: jag vill att Sundsvall och Göteborg ska ligga mycket, mycket närmare varann.

Och just på grund av detta avstånd, har jag svårt att se mig själv stanna i Göteborg för resten av livet.
Inte i Sundsvall heller... men kanske nåt mittemellan. Gävle? Eller nåt...


MEN! Än så länge stannar jag i min nya hemstad förstås. Jag är inte klar med den. Inte alls.

1 kommentar:

Aggisen sa...

Låter som en härlig sång! Ma