onsdag, maj 26, 2010

Hur kan man inte älska att bo här?




















Alléer! Parker! Trädgårdar, träd träd träd.
I söndags efter jobbet, när jag hade ett ärende till Klippan, var det verkligen helt magiskt. Sådär som det bara kan vara när luften är mild och "smakar som en jordgubbspaj, en solig dag i maj".
Jag var ensam, och jag bor i storstan, men sällan har jag känt mig så trygg och fridsam som då.
Att strosa hemåt, via Majorna, och åka spårvagn med allsköns kufar sista vägen - det var så idylliskt som det kunde bli.

Jag drömde till och med om parkpicknickar, ljumma vindar, ljuva dofter och massor av trädgrenar med genomträngande solsken, när jag sov middag den dan.
...
Imorgon kommer föräldrar. Åh vad jag längtar.

Inga kommentarer: