picknick, någon?
VAD UNDERBART DET ÄR UTE HÖRRNI!!
Jag har plötsligt förvandlats till en outdoor-person.
Vill vara ute och lapa sol så mycket det bara går, vare sig det är genom att sitta och slöa på en bänk, promenera, cykla... you name it.
(Fast det kanske händer mig varje sommar? Man glömmer så fort.)
Och dessa ljusa, trygga, sommarkvällar sen. De är fantastiska.
Men lömska, i det de lockar fram envetna bröllopsfantasier i en ung jäntas sinne. Har alltid gjort, kommer alltid att göra.
Jag väljer att älska det istället för att förfasas.
Well.
Igår upptäckte jag en fantastisk promenadslinga alldeles i mina hemtrakter. Jag som trodde att det inte fanns nåt mysigt område alls i Korsta! Ack så jag misstog mig.
Jag skulle gärna bo där, där jag var ute och promenixade. Det hade typ allt.
Närhet (relativ) till vattnet, utsikt över gröna, böljande ängar, stora träd, en allé, en grusväg, fina hus, ett stall... ja det var som på landet. Fast såpass centralt ändå.
Mitt hjärta sattes i brand litegrand.
Idag gick jag hem från jobbet. Grejade lite hemma. Disk och sånt.
Fick akutspringa till tvättstugan också, för det visade sig att jag råkade ta Annas privata tröja att jobba i, imorse. Hon var så lagom glad när hon anlände kl 12 och fann att hennes vita långärmade var nersolkad av allsköns livsmedelskladd.
He he. Tur att hon är en snäll jänta som håller humöret uppe under de hårdaste av prövningar.
Vid fyrasnåret gick jag ut, och jag såg och se! Det var solsken! Oväntat på ett bra sätt.
Jag tog som planerat min hoj och begav mig mot Maland, med "Mammas nya kille" i öronen. Fabulös naturupplevelse (tog vägen via Tunadal - även det ett underskattat område) blandat med humor och bra musik. Jag var helnöjd, allmänt lycklig och en aning svettig när jag anlände till huset.
Ska försöka att fatta mig ganska kort nu, så mor och jag hinner kolla lite Gilmore.
Men det var några grejer jag tänkte ta upp...
Är det nån som vill ha en katt?
Jag älskar Margo, men jag tror att hon har damp. Närå. Jag tror bara att hon jättegärna vill vara utekatt. Hon är i livligaste laget - även för att vara ett barn - och när hon inte flänger runt i lägenheten som den värsta virvelvind, eller jagar mina fötter, sitter hon och stirrar stint ut genom fönstren, "jagandes" diverse fjäderfän som hon får syn på där ute.
Kanske Peter och Malin (som ska köpa mamopaps hus) vill ha en huskatt..? Ska fråga dem.
Till saken hör också att dryga hälften av min umgängeskrets (inkl. mor) är kattallergiker, och inte gärna vistas hemma hos mig längre stunder pga. detta.
Nog för att man kan umgås hemma hos andra... men det är ju trevligt med lite människor och lite glädje innanför ens egna väggar ibland också.
Suck, vilket dilemma.
Moving on.
Bara så ni vet, ifall nån skulle vilja göra undertecknad väldigt glad, så kan man antingen köpa mig Joni Mitchells album "Blue", som jag saknar att lyssna på, eller så kan man fylla på min Gilmore-dvd-samling (säsong 4-7 saknas)...
... ELLER! Så kan man uppfylla en av mina högsta önskningar inom området "samtida härligt nonsens", nämligeeen att ge mig en trubadurväckning!
Ni vet, Morgonpasset i p3 har ju de fantastiska killarna i "The ultimate morning experience" hos sig på fredagmornarna.
Begåvade gitarrpojkar med härliga röster, som ringer och väcker folk och sjunger låtar.
Det som behövs är att en anhörig anmäler det hela på sr.se/p3/morgonpasset, skriver en motivering och vilken låt som ska spelas och så.
(Det finns t.ex. två Winnerbäcklåtar som jag brukar låtsas handlar om mig, och det är "Min älskling har ett hjärta av snö" och "Aldrig riktigt slut". Sen har vi ju min favoritlåt alla kategorier i år, "I'm yours" med Jason Mraz... och tja, det finns väl mer att välja på också. Bara så att man vet. Utifall att.)
Ja, det hade varit lite kul.
Nåväl. Schlagern då, vad ska vi säga om den? Norges låt var bra, Sebastien Tellier var såklart coolast (karln körde in på scen i en golfbil som vore det världens naturligaste sak, bara det värt applåder), och Björn Gustavsson som delade ut Sveriges poäng var roligast.
Luuks små spontana kommentarer är alltid roande också.
Resten kunde man varit utan.
Nu avslutar jag kvällens blogg.
Imorgon ska jag till Haga bageri vid 11-snåret, och prata med chefen. De bygger ut i höst nämligen, och behöver anställa fler.
Det var därför han ville ha tag på mig i förra veckan.
Jag känner mig glad och förväntansfull inför detta möte.
Hejdååååå.
Jag har plötsligt förvandlats till en outdoor-person.
Vill vara ute och lapa sol så mycket det bara går, vare sig det är genom att sitta och slöa på en bänk, promenera, cykla... you name it.
(Fast det kanske händer mig varje sommar? Man glömmer så fort.)
Och dessa ljusa, trygga, sommarkvällar sen. De är fantastiska.
Men lömska, i det de lockar fram envetna bröllopsfantasier i en ung jäntas sinne. Har alltid gjort, kommer alltid att göra.
Jag väljer att älska det istället för att förfasas.
Well.
Igår upptäckte jag en fantastisk promenadslinga alldeles i mina hemtrakter. Jag som trodde att det inte fanns nåt mysigt område alls i Korsta! Ack så jag misstog mig.
Jag skulle gärna bo där, där jag var ute och promenixade. Det hade typ allt.
Närhet (relativ) till vattnet, utsikt över gröna, böljande ängar, stora träd, en allé, en grusväg, fina hus, ett stall... ja det var som på landet. Fast såpass centralt ändå.
Mitt hjärta sattes i brand litegrand.
Idag gick jag hem från jobbet. Grejade lite hemma. Disk och sånt.
Fick akutspringa till tvättstugan också, för det visade sig att jag råkade ta Annas privata tröja att jobba i, imorse. Hon var så lagom glad när hon anlände kl 12 och fann att hennes vita långärmade var nersolkad av allsköns livsmedelskladd.
He he. Tur att hon är en snäll jänta som håller humöret uppe under de hårdaste av prövningar.
Vid fyrasnåret gick jag ut, och jag såg och se! Det var solsken! Oväntat på ett bra sätt.
Jag tog som planerat min hoj och begav mig mot Maland, med "Mammas nya kille" i öronen. Fabulös naturupplevelse (tog vägen via Tunadal - även det ett underskattat område) blandat med humor och bra musik. Jag var helnöjd, allmänt lycklig och en aning svettig när jag anlände till huset.
Ska försöka att fatta mig ganska kort nu, så mor och jag hinner kolla lite Gilmore.
Men det var några grejer jag tänkte ta upp...
Är det nån som vill ha en katt?
Jag älskar Margo, men jag tror att hon har damp. Närå. Jag tror bara att hon jättegärna vill vara utekatt. Hon är i livligaste laget - även för att vara ett barn - och när hon inte flänger runt i lägenheten som den värsta virvelvind, eller jagar mina fötter, sitter hon och stirrar stint ut genom fönstren, "jagandes" diverse fjäderfän som hon får syn på där ute.
Kanske Peter och Malin (som ska köpa mamopaps hus) vill ha en huskatt..? Ska fråga dem.
Till saken hör också att dryga hälften av min umgängeskrets (inkl. mor) är kattallergiker, och inte gärna vistas hemma hos mig längre stunder pga. detta.
Nog för att man kan umgås hemma hos andra... men det är ju trevligt med lite människor och lite glädje innanför ens egna väggar ibland också.
Suck, vilket dilemma.
Moving on.
Bara så ni vet, ifall nån skulle vilja göra undertecknad väldigt glad, så kan man antingen köpa mig Joni Mitchells album "Blue", som jag saknar att lyssna på, eller så kan man fylla på min Gilmore-dvd-samling (säsong 4-7 saknas)...
... ELLER! Så kan man uppfylla en av mina högsta önskningar inom området "samtida härligt nonsens", nämligeeen att ge mig en trubadurväckning!
Ni vet, Morgonpasset i p3 har ju de fantastiska killarna i "The ultimate morning experience" hos sig på fredagmornarna.
Begåvade gitarrpojkar med härliga röster, som ringer och väcker folk och sjunger låtar.
Det som behövs är att en anhörig anmäler det hela på sr.se/p3/morgonpasset, skriver en motivering och vilken låt som ska spelas och så.
(Det finns t.ex. två Winnerbäcklåtar som jag brukar låtsas handlar om mig, och det är "Min älskling har ett hjärta av snö" och "Aldrig riktigt slut". Sen har vi ju min favoritlåt alla kategorier i år, "I'm yours" med Jason Mraz... och tja, det finns väl mer att välja på också. Bara så att man vet. Utifall att.)
Ja, det hade varit lite kul.
Nåväl. Schlagern då, vad ska vi säga om den? Norges låt var bra, Sebastien Tellier var såklart coolast (karln körde in på scen i en golfbil som vore det världens naturligaste sak, bara det värt applåder), och Björn Gustavsson som delade ut Sveriges poäng var roligast.
Luuks små spontana kommentarer är alltid roande också.
Resten kunde man varit utan.
Nu avslutar jag kvällens blogg.
Imorgon ska jag till Haga bageri vid 11-snåret, och prata med chefen. De bygger ut i höst nämligen, och behöver anställa fler.
Det var därför han ville ha tag på mig i förra veckan.
Jag känner mig glad och förväntansfull inför detta möte.
Hejdååååå.
Kommentarer