I will wait here for my man tonight
Kära läsare!
Äntligen är jag tillbaka, redo för ett nytt inlägg. Förstår att ni längtat intensivt.
Jag har en liten post-it-lapp med olika punkter som jag ska behandla.
Mest handlar det om musik, men även annat.
Till exempel träning.
Det är ju faktiskt så, att beach 2009 börjar NU.
Eller snarare, jag har satt upp vissa mål som ska vara någorlunda uppnådda till sommaren.
Framför allt handlar det om att jag vill stärka mina rygg- och nackmuskler, så att de kan hålla mina galna kotor på plats, och minska spänningshuvudvärken.
Sen är det vissa ytliga aspekter inblandade också. Jag vill bland annat ha:
bredare axlar
tajtare lår, knän och armar
lite lätt synliga magmuskler
och så rå.
Nån som vill ställa upp som peppande coach?
Jag har varit rätt duktig i veckan faktiskt.
I måndags var jag med AnnaKarin på Ego och körde slut på mig själv fullständigt. Först var det intensivspinning i en halvtimme (tjejen som ledde det hela var typ höggravid och hur tajt som helst; man såg magrutorna utanpå kulan).
Jag hatar spinning! Det är jobbigt, enformigt, fantasilöst och medför ofta vedervärdig musik.
Och när alla andra sitter där, endorfinstinna och adrenalinhöga, och tänker "nu ska jag ta mig tusan köra järnet här, hej och hå vad härligt det är att svettas och lida", så vill jag bara gäspa och somna.
Men det är ju jättebra träning ändå, så det kändes bra att ta sig igenom det hela.
Sen var det dags för ett core-pass. Väldigt skönt, jobbigt och bra.
I onsdags var det morgonsim med mamma - det blev pga. tidsbrist bara ca 800 meter för mig, men ändå. Nästan 40 minuters träning. Morgonsim är väääldigt mysigt.
Jag gick hem från jobbet den dan också.
Och igår gick jag både till och från. Jobbet alltså.
Idag skulle jag morgonpromenera och Orbitreka, hade ställt klockan och hela paketet.
Men det gick bara inte. Min lekamen var fullsträndigt utpumpad. Kunde inte förmå mig att kliva upp före kl. 11. Skönt att ha möjligheten att vila ut, sådana dagar.
Linnéa och Edvin kom på fika och umgänge vid halv tolv, sen droppade även mamma in.
Efter en stund gick gästerna, och mor och jag drog till Ikea. Jag har köpt + fått nya gardiner, hoppas de passar i mina knepiga fönster.
Tja. Sen har jag bara lajat. Skulle varit med på ett studium kl. 18 ikväll, men fick lämna återbud pga. sjukdomsdåligheten. En dålig kropp genererar ett känsligt och stingsligt psyke.
Nåja. Nu blir det musik!
Jag har skrivit upp Ane Brun, Frida Hyvönen, Johan Palm, Joakim Berg, Glasvegas och Håkan Hellström.
Vi börjar med Ane Brun. Hon har gjort en fantastisk cover på en redan från början tämligen fantastisk låt, nämligen Alphavilles "Big in Japan". Hennes version är finstämd, vemodig och vacker - bland det bästa man kan höra i höst.
Sen har vi Frida. Jag har aldrig riktigt fastnat för nåt som hon har gjort förut. Inte av det lilla jag hört, i alla fall. Såg henne live på Göteborgskalaset 2005, men det var inget som engagerade (kan bero på att det regnade, och vi kom sent, och ville helst in i ett öltält och förena värme med nöje där).
MEN. Hennes "Dirty dancing" är så fin så att jag blir skakis i benen och alldeles mjuk och varm i hjärtat och magen, och helst vill krypa ihop till en liten boll och gråta. På ett bra sätt, alltså... eh. Den berör väldigt, helt enkelt.
En halvsorglig skildring med söta Baby & Johnny-referenser, och en fin omstyling av refrängen i The Ronettes 60-talsdänga "Be my baby". Lyssna! Jag säger bara det.
Jaha, Johan Palm då. Lillkillen i Idol. Hans version av Suedes "Beautiful ones" fick mig och mamma att hålla andan och tjuta inom oss av glädje förra veckan. Vi tjöt lite utom oss också.
Otroligt bra!
Denna vecka blev vi lite nervösa, när vi såg att det var ABBA-tema. Men när det stod klart att han skulle sjunga "The winner takes it all", kändes det som att det nog skulle gå vägen.
Och att det gjorde. Klart att grabben skriker och skränar så att det skär i öronen på folk, jag kan förstå att man inte köper det.
Men jag köper det, hela alltet, hela honom, med hull och hår och begynnande målbrott! Yes!
För att inte tala om Lars då, när vi ändå är inne på Idol... jag har redan drömt om honom. Är lite smygkär.
Moving on...
För att återgå till cover-ämnet, så rekommenderar jag Joakim Bergs version av Olle Ljungströms "Nåt för dom som väntar". Japp.
Sen var det bara Glasvegas och Håkan Hellström kvar. Och vad dessa artister anbelangar, ville jag bara berätta att jag önskar mig deras album. Hellströms senaste (som inte är så nytt längre, men jag har det inte i min ägo, omodern som jag är), och skottarnas debut.
Ja tack!
Kram på er.
Äntligen är jag tillbaka, redo för ett nytt inlägg. Förstår att ni längtat intensivt.
Jag har en liten post-it-lapp med olika punkter som jag ska behandla.
Mest handlar det om musik, men även annat.
Till exempel träning.
Det är ju faktiskt så, att beach 2009 börjar NU.
Eller snarare, jag har satt upp vissa mål som ska vara någorlunda uppnådda till sommaren.
Framför allt handlar det om att jag vill stärka mina rygg- och nackmuskler, så att de kan hålla mina galna kotor på plats, och minska spänningshuvudvärken.
Sen är det vissa ytliga aspekter inblandade också. Jag vill bland annat ha:
bredare axlar
tajtare lår, knän och armar
lite lätt synliga magmuskler
och så rå.
Nån som vill ställa upp som peppande coach?
Jag har varit rätt duktig i veckan faktiskt.
I måndags var jag med AnnaKarin på Ego och körde slut på mig själv fullständigt. Först var det intensivspinning i en halvtimme (tjejen som ledde det hela var typ höggravid och hur tajt som helst; man såg magrutorna utanpå kulan).
Jag hatar spinning! Det är jobbigt, enformigt, fantasilöst och medför ofta vedervärdig musik.
Och när alla andra sitter där, endorfinstinna och adrenalinhöga, och tänker "nu ska jag ta mig tusan köra järnet här, hej och hå vad härligt det är att svettas och lida", så vill jag bara gäspa och somna.
Men det är ju jättebra träning ändå, så det kändes bra att ta sig igenom det hela.
Sen var det dags för ett core-pass. Väldigt skönt, jobbigt och bra.
I onsdags var det morgonsim med mamma - det blev pga. tidsbrist bara ca 800 meter för mig, men ändå. Nästan 40 minuters träning. Morgonsim är väääldigt mysigt.
Jag gick hem från jobbet den dan också.
Och igår gick jag både till och från. Jobbet alltså.
Idag skulle jag morgonpromenera och Orbitreka, hade ställt klockan och hela paketet.
Men det gick bara inte. Min lekamen var fullsträndigt utpumpad. Kunde inte förmå mig att kliva upp före kl. 11. Skönt att ha möjligheten att vila ut, sådana dagar.
Linnéa och Edvin kom på fika och umgänge vid halv tolv, sen droppade även mamma in.
Efter en stund gick gästerna, och mor och jag drog till Ikea. Jag har köpt + fått nya gardiner, hoppas de passar i mina knepiga fönster.
Tja. Sen har jag bara lajat. Skulle varit med på ett studium kl. 18 ikväll, men fick lämna återbud pga. sjukdomsdåligheten. En dålig kropp genererar ett känsligt och stingsligt psyke.
Nåja. Nu blir det musik!
Jag har skrivit upp Ane Brun, Frida Hyvönen, Johan Palm, Joakim Berg, Glasvegas och Håkan Hellström.
Vi börjar med Ane Brun. Hon har gjort en fantastisk cover på en redan från början tämligen fantastisk låt, nämligen Alphavilles "Big in Japan". Hennes version är finstämd, vemodig och vacker - bland det bästa man kan höra i höst.
Sen har vi Frida. Jag har aldrig riktigt fastnat för nåt som hon har gjort förut. Inte av det lilla jag hört, i alla fall. Såg henne live på Göteborgskalaset 2005, men det var inget som engagerade (kan bero på att det regnade, och vi kom sent, och ville helst in i ett öltält och förena värme med nöje där).
MEN. Hennes "Dirty dancing" är så fin så att jag blir skakis i benen och alldeles mjuk och varm i hjärtat och magen, och helst vill krypa ihop till en liten boll och gråta. På ett bra sätt, alltså... eh. Den berör väldigt, helt enkelt.
En halvsorglig skildring med söta Baby & Johnny-referenser, och en fin omstyling av refrängen i The Ronettes 60-talsdänga "Be my baby". Lyssna! Jag säger bara det.
Jaha, Johan Palm då. Lillkillen i Idol. Hans version av Suedes "Beautiful ones" fick mig och mamma att hålla andan och tjuta inom oss av glädje förra veckan. Vi tjöt lite utom oss också.
Otroligt bra!
Denna vecka blev vi lite nervösa, när vi såg att det var ABBA-tema. Men när det stod klart att han skulle sjunga "The winner takes it all", kändes det som att det nog skulle gå vägen.
Och att det gjorde. Klart att grabben skriker och skränar så att det skär i öronen på folk, jag kan förstå att man inte köper det.
Men jag köper det, hela alltet, hela honom, med hull och hår och begynnande målbrott! Yes!
För att inte tala om Lars då, när vi ändå är inne på Idol... jag har redan drömt om honom. Är lite smygkär.
Moving on...
För att återgå till cover-ämnet, så rekommenderar jag Joakim Bergs version av Olle Ljungströms "Nåt för dom som väntar". Japp.
Sen var det bara Glasvegas och Håkan Hellström kvar. Och vad dessa artister anbelangar, ville jag bara berätta att jag önskar mig deras album. Hellströms senaste (som inte är så nytt längre, men jag har det inte i min ägo, omodern som jag är), och skottarnas debut.
Ja tack!
Kram på er.
Kommentarer