some seem dull at first, but then they grow on you

Hej.

Idag var en mulen dag. Det var mysigt och passade bra.

Jag har varit sjukligt trött.
Gick lite i tjänsten med AnnaKarin och Ella, sen köpte jag och Ella McDonald's-mat, for hem till Korsta och kollade på tjockfilm. Vhs, alltså. "Charlotte's web" (givetvis den tecknade; jag skulle aldrig palla att se den där med Dakota Fanning, pga. de enbarmliga spindlarna som far omkring). Sen pysslade hon lite, som vanligt.

Sen var det möte. Jag befann mig på Bänkås, sovandes och ätandes chips i solen igår, så gick på södras idag.


Och här är jag nu.

Spotifyar, har just diskat en stor mängd köksrelaterade prylar, och överväger att ta en levande-ljus-dusch.

Sen blir det nog till att sova. Jag har nämligen tagit på mig att städa Coop i Timrå kl 7 hela veckan (utom tisdag, då jag ska ta fler sköldkörtelprover på morgonkvisten).

Tyckte det var lugnt, eftersom jag vad jag vet enbart jobbar på Ica en dag denna vecka. Och det är imorgon. Trodde jag började 15 och slutade 20.15, som i fredags.
Men jag tog mig nyss en titt i almanackan, och jag såg och se! Jag börjar 11.30.

Så imorgon blir en lååång dag. Dessutom ska jag stänga charken själv. Har drömt ångestdrömmar om det flera nätter nu.
Det kanske är bra; har bearbetat det så mycket att det nästan känns helt lugnt. I'm gonna make it.

Min förmåga att vrida av känslosystemet är till viss nytta ibland.


I övrigt så saknar jag mina föräldrar lite. Det är ganska patetiskt, det inser jag. Jag är 23 bast, och de har varit borta i en vecka.

Men det är väl just det att det är de som är borta, och inte jag.
Och att jag härjar runt i deras lägenhet. Då känns det lite extra tomt.
Plus att det har varit en ganska omtumlande vecka, på olika plan. Inte minst med nya jobbet. Det tar en del energi, när man är nervös och ska proppa huvet fullt med ny kunskap.

Nåja.

Läste en krönika i Amelia av Malin Wollin förut, där vittnena nämndes. Blev grymt irriterad.
Gemene man är verkligen kapsyldjup i det här landet.

Och jag hatar när flerbarnsföräldrar klagar som om de hade världens värsta, jobbiga och mest ansträngande liv, och gör det på ett sätt som framställer alla som för tillfället inte är i samma gegga, som mindre vetande. Dummare.

Suck!

Slutkläm:

Vissa människor blir verkligen finare och finare, i andra människors ögon.
På gott och ont.


Nu ska jag bajsa. För typ fjärde gången idag.

Kommentarer

Populära inlägg