catch a cold with me

Uhuuu, vad trött jag är.

Men datorn stod på, och jag började harva med bilddagboken, som var väldigt seg. Och jag är ju envis som en åsna.

Ögonen blöder snart på mig av tiredness. Måzte zova znart.

Är hemma hos mamma och pappa, alltså. Kom hit i eftermiddag, far hämtade mig.
Mysigt.

Jag är sjuk. Förkyld med tillhörande snurrighet.

Nåja. Jag och mamma har sovit middag, kollat Parlamentet och film, hon har masserat mig, och vi har fikat och skrattat. Så jag antar att det var en lyckad vistelse.
Mina föräldrar är kul.

Men det är knepigt att vara hemma här. I huset. Som inte är hemma längre. Eller, det kommer alltid vara hemma, men inte hemma. Ah, ni fattar.
Det är konstigt att sova över här, och behöva ta med sig grejor hemifrån. Tandborste, kläder, etc. Från MITT hem.
Konstigt att sitta i mitt gamla flickrum, där det är så tomt så att det ekar när jag slår på tangenterna.

Det är konstigt att förhålla sig. På nåt vis.

Fast inte sådär jättehemskt. En omställning, bara.


Hu vad jag hostar.
Längtar hem till min röda soffa och min teve med fler än tre kanaler. Teve är skönt när man är sjuk.

Längtar även tills jag köpt en laptop. Och fått bredbandet fixat. Så man kan surfa som folk.


Längtar längtar längtar.


Jag sov till 14 idag. Och nu är det dags att natta igen.
Jag hann ju nästan vara vaken i 12 timmar...