slip out the back, jack

Jag, mamma och pappa sitter och kollar på den UNDERBARA BÄSTASTE konserten nånsin, alltså Simon & Garfunkel i Central Park 1981. På dvd.

Mitt i pappas favvolåt alla kategorier, alltså "Bridge over troubled water", när Art galer som mest och finast - två sekunder efter att far sjungit med världens inlevelse - utbrister han krasst om stackars Art: "Vad mycket lagningar han har."


Det var väldigt kul.

Nu ska jag återgå.

"There must be 50 ways to leave your lover". Japp.

Kommentarer

Populära inlägg