rövarhistorier
Men hörrni.
Jag fattar knappt hur det här gick till.
Jag är känd!
Eller ptja...
såhär va:
Idag i p3 populär skulle det analyseras rövar.
En av två anonyma män bakom bloggen passformen.blogg.se (hysteriskt roligt och fördomsfullt; de smygfotar stjärtar på stan, och lägger upp bilderna tillsammans med en fiktionär, helt tagen-ur-det-blå text om stjärtens ägare) ringdes upp strax efter halv ett, och pratade lite.
p3-lyssnarna hade blivit uppmanade att mms:a in bilder på sina bakdelar, och tre bakdelar analyserades alltså i radio.
Min bagarstjärt var en av dem. Jag vet inte vad som flög i mig. Men hela idén var så absurd, så totalt utan rim och reson, så kokobello och kokobahia, så... ja, ni fattar.
Jag var tvungen att hoppa på rövtåget! Det kändes ju lagom anonymt också. Tills jag började blogga om det, vill säga.
En absurd känsla, stolthet och skam i en salig blandning, har nämligen infunnit sig.
Jag visste inte ens ifall min röv skulle bli en av de utvalda. Men när Hanna Fahl sa "om vi går vidare till röv nummer två nu då... den rutiga", så tänkte jag att det måste ju vara min.
"Det är en väldigt vältränad röv", inledde passformen-killen. "Den ägnar sig nog åt många rövformande aktiviteter. Ridsport, skulle jag tro. Löpning..."
Och så malde han på om att rövägarinnan nog hade två labradorer, många stora stickade tröjor och även en och annan dunväst, och gillade långa promenader.
Hon bodde i Vasastan, fast ville helst bo på Djurgårn.
Här började jag känna att nej, det är nog inte min stjärt ändå.
Vältränad liksom? Han skulle bara veta!
Men sen började han beskriva byxorna som svartvita, pepitarutiga yrkesbrallor, typ kallskänke. Kvinnomodell. Lite chinos-aktiga. Välsittande, lyckades han få med också.
OCH SE PÅ TUSAN OM DET INTE VAR UNDERTECKNADS ARSEL!
Vad konstigt. Varför ställde jag upp på detta? Ibland förvånar jag mig själv.
Nåja, min (något knöliga, pga. tygöverskott) ändalykt finns alltså att beskåda i hela sin stora prakt på sr.se/p3/popular. Man kan lyssna på programmet där också. Strax efter halv ett, hände det.
Som sagt, jag fattar ingenting...
Jag fattar knappt hur det här gick till.
Jag är känd!
Eller ptja...
såhär va:
Idag i p3 populär skulle det analyseras rövar.
En av två anonyma män bakom bloggen passformen.blogg.se (hysteriskt roligt och fördomsfullt; de smygfotar stjärtar på stan, och lägger upp bilderna tillsammans med en fiktionär, helt tagen-ur-det-blå text om stjärtens ägare) ringdes upp strax efter halv ett, och pratade lite.
p3-lyssnarna hade blivit uppmanade att mms:a in bilder på sina bakdelar, och tre bakdelar analyserades alltså i radio.
Min bagarstjärt var en av dem. Jag vet inte vad som flög i mig. Men hela idén var så absurd, så totalt utan rim och reson, så kokobello och kokobahia, så... ja, ni fattar.
Jag var tvungen att hoppa på rövtåget! Det kändes ju lagom anonymt också. Tills jag började blogga om det, vill säga.
En absurd känsla, stolthet och skam i en salig blandning, har nämligen infunnit sig.
Jag visste inte ens ifall min röv skulle bli en av de utvalda. Men när Hanna Fahl sa "om vi går vidare till röv nummer två nu då... den rutiga", så tänkte jag att det måste ju vara min.
"Det är en väldigt vältränad röv", inledde passformen-killen. "Den ägnar sig nog åt många rövformande aktiviteter. Ridsport, skulle jag tro. Löpning..."
Och så malde han på om att rövägarinnan nog hade två labradorer, många stora stickade tröjor och även en och annan dunväst, och gillade långa promenader.
Hon bodde i Vasastan, fast ville helst bo på Djurgårn.
Här började jag känna att nej, det är nog inte min stjärt ändå.
Vältränad liksom? Han skulle bara veta!
Men sen började han beskriva byxorna som svartvita, pepitarutiga yrkesbrallor, typ kallskänke. Kvinnomodell. Lite chinos-aktiga. Välsittande, lyckades han få med också.
OCH SE PÅ TUSAN OM DET INTE VAR UNDERTECKNADS ARSEL!
Vad konstigt. Varför ställde jag upp på detta? Ibland förvånar jag mig själv.
Nåja, min (något knöliga, pga. tygöverskott) ändalykt finns alltså att beskåda i hela sin stora prakt på sr.se/p3/popular. Man kan lyssna på programmet där också. Strax efter halv ett, hände det.
Som sagt, jag fattar ingenting...
Kommentarer
Kram Ma (Jag har skvallrat för Pa)