Friday I'm in love

En trött AnnaKarin tyckte i måndags att min lägenhet luktade angenämt. Detta uttryckte hon genom att utstöta följande - veckans roligaste felsägning - om man kan kalla det så:

"Är det nå doftenljus du loktegutt?"

Trötthets-afasi är alltid lika underhållande.


Anna var rätt kul på jobbet idag också. Vi satt och flummade långt efter att hon egentligen borde slutat och gått hem. Men det var ju kul för mig att ha sällskap, jag som satt uppe i fiket och lökade ensam ända till stängning.
Vi satt vid ena bordet, och jag konstaterade: "Vi skulle haft en liten teve här uppe."
Anna: "TEVE?"
Jag: "Ja, så hade jag kunnat titta på Scrubs halv sju."
Anna: "SCRUBS?"
Jag: "Jaa..."
Anna, med mycket konstig, gäll pipstämma: "It's tooo dangerous for yoou!"

Nåja. Jag sa att jag skulle skriva det i bloggen, för vi skrattade väldigt mycket åt det. Så, eh, nu gjorde jag det.


Är hos mamá y papá förresten. Både nu och i onsdags, efter jobbet, hamnade jag oplanerat här. På väg med tvåan för att byta buss i stan, och åka mot Korsta, insåg jag plötsligt att jag ville hoppa av i Tivolibacken.
Så jag följde min instinkt, båda gångerna.
I förrgår gick jag i barndom fullständigt; ägnade eftermiddagen/kvällen åt att ligga nedkrupen i mammas säng och titta på teve och sova som en idiot. Men det behövdes. Verkligen.

Ikväll har jag känt mig lite vuxnare. Eller ja, har i alla fall inte krupit ner i nån säng. Däremot ätit godis, tittat på musikprogram och skrattat med mina härliga päron.
En bra kväll, alltså.

Men man går väl snart och knyter sig.

"Efter regn kommer solsken. Det finns en morgondag och så vidare va. Det tycker jag är så jättebra."



Jag hade inget mer.


Peace.