I'm back - äntligen en inspirerad lördag!


Ja! Efter flera monumentalt sega dagar utan lust och ork att göra just nånting (inte så konstigt med tanke på skallens tillstånd kanske), är det extremt skönt att från i eftermiddag känna igen sig själv igen.
Fick lust att baka kladdkaka, göra fruktsallad, promenera, och det ena med det tredje. Så det gjorde jag.
Och en promenad gör alltid susen. Jag har så lätt att fastna nämligen, inne och hemma, framför telefonen eller serier, när jag varit tvungen att hålla mig stilla ett tag. Även när rastlösheten börjat komma krypande. Det är så svårt att komma till skott och bryta sig loss, veta var man ska börja!
Att då ta en runda, om så bara en liten runt kvarteret, är verkligen guld. Kroppen och hjärnan vaknar till, och jag kommer hem med ny fixarmotivation.

Efter kvällens promenad, tillsammans med min vattkoppskurerande man, bestämde vi oss för att hänga upp en darttavla som min käre far skänkt till oss, i garaget. Ok det var helt och hållet min mans idé, men jag hakade entusiastiskt på!
Så vi tävlade lite (jag vann till slut med 4 poäng, inte för att det är viktigt meeen) och dödade några spindlar, och fantiserade om att uppgradera aktivitetscentra-möjligheterna i garaget ytterligare genom att skaffa dit nåt begagnat gammalt pingisbord.
Bara att rulla ut bilen på fyratimmarsparkeringen och fälla ut bordet och spela ju! Hur kul?!

Nå, nu är jag här i hemmets lugna vrå igen, och har redan börjat planera för morgondagens middag... vad händer? Är det höstrutinlängtan som kickat in? Eller bara the wonders of the promenix? Praktiskt, i vilket fall.
Imorgon innan mötet ska jag åstadkomma nåt slags pulled beef på en fransyska som ligger i kylen och väntar, så nu står lergrytan och gonar till sig med lite vatten i.
Eller ja, jag åstadkommer ju inte så mycket, slänger ihop lite grejer och skjutsar in i ugnen ba, och åtta timmar senare äter vi resultatet.
Tänkte testa ett recept med lök, krossade tomater, salt och peppar. Mest för att det är typ det vi har hemma. Hoppas det blir oäckligt.


Jo en annan grej. På måndag börjar jag jobba heltid. HELTID. Har inte gjort det på hur många år som helst! Och aldrig på förskola. Har gruvat mig massivt och undrat hur det ska gå. (Gillar verkligen inte att spendera merparten av min tid på arbetet, och är väldigt tacksam över möjligheten att ha sluppit det ett bra tag.)

Men nu försöker jag se det rätt positivt. Det är ju bara tillfälligt, i några månader, och i syftet att jag ska kunna vara hemma så länge som möjligt med mitt barn sen. Dryga ut mammapengarna så mycket jag bara kan. Fin målbild ändå!
Plus att det nästan känns lite skolstartspirrigt nu. Önskar bara att jag hade användning för ett nytt pennskrin med spännande, färgglatt innehåll.
Men jag tänker i alla fall måla naglarna i nån fin färg, och vara så frökenmysig jag bara kan för de små trollen.

Ser det som en spännande utmaning! Och dessutom slutar jag ju tidigt var tredje dag, och kommer ha goda möjligheter att ägna mig åt mitt ideella arbete de dagarna. Samt att vila.

Längtar dock redan till månaden innan förlossning, då jag ska vara ledig och hemmafixa en masse. Ser framför mig hur jag går runt och småmyser på ett moderligt sätt, fixar storkok och brödbak för infrysning, bäddar i ordning i spjälsängen, viker i ordning alla minimala kläder, osv.
Får väl se hur verkligheten ser ut...

Jo förresten jag kom på en konstig graviditetskrämpa jag har! Eller krämpa är det ju inte riktigt. Mer ett irritationsmoment.
Nämligen att det känns lite svullet och tjockt i svalget, nästan alltid. Inte så det är svårt att andas, MEN, det är lätt att bli störigt illamående, speciellt mitt i en måltid. Man sitter och slänger i sig god föda av hjärtans lust, och så rätt vad det är så retas den där nerven i det småsvullna svalget, och så tappar man helt suget att fortsätta äta.
Samt att det är omöjligt att borsta tänderna utan att tjöjsas. Känns som kräkreflexen flyttat upp en decimeter i halsen.
Ja, det är väl det jag har att klaga på.
Plus att jag vill spy vid blotta tanken på sill, som jag i normala fall älskar.

Intressant va? Nån som känner igen? Vad mer vill ni veta? Frågar jag, som vore jag värsta kändisbloggerskan. Men det är jag ju i princip såatteee.


Nu blir det kvällsfika, tjipp å hej!



Suddig inblick i H:ssons aktivitetscentra


Kommentarer

Agneta sa…
Låter ju kul med pingis i garaget ju! Då kan vi kvällarna oss lite vid besök också. Förutom plumpen...😉 Ja det härliga och underbara ligger framför er nu! Så fint att se att ni har barnet och familjen som ett projekt att prioritera. Som det ska vara. Det barnet kommer att känna harmoni och kärlek från start, redan nu.
Den krämpan har jag aldrig hört om. Mycket knepigt kan ju komma under denna tid, så det är väl bara att gilla läget även om det är väldigt jobbigt.
Hoppas det ger med sig.
Fortsätt mysa på och hoppas det går bra med jobbet! Vilken färg hade dina naglar ? 😍😘
Agneta sa…
"Då kan vi roa oss på kvällarna lite vid besök..." Tyckte jag att jag skrev. Så skall det stå i a f.

Populära inlägg