Holly Golightly, smal och fin


Ja, det var ett tag sen jag skrev.

Inspiration har kommit och gått, men aldrig stannat tillräckligt länge.
Men oftast, när den väl kommer, så handlar den om det här med vikthets. Smalhets. Ja, ni vet. Jag har tagit upp det förr.

Ikväll kan jag inte låta bli att skriva detta. Får inte låta bli, rentav, för mig själv.

Det här med att "tjock" och "viktuppgång" används negativt och som skällsord. Bara en sån sak.


Det är självklart viktigt med god hälsa. Att ta hand om sig, äta nyttigt och röra på sig i lagom dos.
Goes without saying.

MEN.

Att alltid sammankoppla hälsa med smalhet. Det är inget annat än villfarelse och vansinne.

Alla kroppar är olika, för vissa är det genetiskt betingat att ha mer kroppsfett; och de får bättre hälsa när de slutar försöka tappa kilon.

Vi MÅSTE fatta att alla är/har potential att vara sunda och vackra på sitt eget vis, att det finns SÅ många fler "skönhetsideal" än det kommersiell media vill hjärntvätta oss med, att det INTE är okej att lägga negativa värderingar i konceptet "tjock" (vad det ordet egentligen ens betyder)
- FRAMFÖR ALLT NÄR VI PRATAR MED BARN OCH UNGDOMAR ELLER DET FINNS MINSTA MISSTANKE OM ATT DE HÖR/SER/LÄSER.

De suger åt sig allt. Som svampar.

Jag vet, för jag var nyss en av dem.
Och jag har spenderat sååå många åååår med att vara fixerad, med att äcklas, med att förakta, hata, ogilla, störa mig på, klanka ner på, gråta över mig själv och min spegelbild.
 Jag var mänsklig. Jag såg ut som mig själv och det var hemskt. Vidrigt. Osmakligt. Aldrig-nånsin-få-en-man-faktor, var det på mig.

Eftersom jag inte var som idealet.

OCH - faktiskt - eftersom flera unga vuxna tjejer i min omgivning, som jag tyckte var vackra och alldeles perfekta på sina individuella vis, uttryckte till höger och vänster hur dåligt de mådde över sina utseenden, hur missnöjda de var och i hur desperat behov de var av att gå ner i vikt/börja träna/deffa.

"Om inte ens hon eller hon är nöjda med hur de ser ut - hur större anledning har då inte JAG att vara missnöjd?!" - det kanske inte var den signalen de ville ge. Men ack. Det är den signalen som oundvikligen plockas upp av känsliga flicksinnen.

Det var, och är, såklart exakt lika hjärtskärande synd om de tjejerna i sin tur.
De blev väl formade och hjärntvättade på samma sätt.

Men snälla snälla snälla, låt oss sätta stopp.
Låt oss börja uppföra oss ordentligt mot oss själva. Sluta bedöma vad vi tycker om oss själva utefter hur vi ser ut.
Gör vi så med våra vänner? Vi måste vara våra egna vänner. Snälla NÅN. Det är där det måste börja.

Och låt oss fatta att vi ger avtryck i andras sinnen, oavsett vi vill det eller inte.
Vi kan väl anstränga oss för att försöka göra de avtrycken fina, positiva och toleranta?



Kärlek och fridens liljor till eder alla!

Kommentarer

Jag blir så lycklig när jag läser detta, du skriver det så bra. Det här är ett svårt och infekterat ämne och värderingar kring vikt och utseende är djupt grundat i människans psyke.
Med din otroliga talang att uttrycka dig med det skrivna ordet är jag övertygad om att du skulle kunna nå ut till dom som är mottagliga och redo för en omställning i sitt sätt att tänka kring utseende och vikt. Skriv mer!
Emma sa…
jag tycker du borde bli lärare ! iallafall vara nära ungdomar som verkligen behöver människor i sin närhet med de här värderingarna!! kram

Populära inlägg