söndag, april 18, 2010

anything to make you smile

Jag ligger under täcket. Har gjort det sen typ klockan tolv, med kortare avbrott. Utan att skämmas det minsta.
Sov länge efter jobbet (jobbade 6-11). Det behövdes. Inatt blev det pga. värk och annat, blott tre timmars sömn. Och fredag-lördag, helgerna jag jobbar, är sömnen av mycket dålig kvalité.


Börjar känna mig någorlunda vaken och levande nu.

Lyssnar på Band of horses, som definitivt är det allra bästa man kan höra idag, och känner mig sentimental.
Tror det har liiite att göra med att jag slutat med Saroten. Börjar böla för minsta lilla, när jag kollar på Gilmore och så.

Men det är ganska skönt. Hellre lättrörd än avtrubbad.


Saknar människor mer än jag trodde jag skulle. Även det väldigt skönt, då jag ibland får dåligt samvete för att jag inte är en sån som saknar, så mycket.

En annan grej...
Jag har analyserat mig själv (förr och nu, typ) analyserat medmänniskor, och kommit på att det här med att flytta är en bra sak - på många sätt och vis förstås, vilket jag ju sagt förr - men även på grund av detta:

Det sätter ens sociala kompetens och allmänna självuppfattning på prov.
Man har inte längre en given/tagen roll att fylla. Man är inte en sån som alla vet hur hon alltid varit/blivit sen hon blev vuxen.

Man kan inte ta sig en självklar plats på samma sätt som man kan i sin trygga hemmiljö.
Det går inte att liksom... breda ut sig på samma sätt. Man måste förtjäna det.

Väldigt nyttigt! Och lite prövosamt. Det är lätt att bli grubblig och ta på sig en offerkofta och tänka att ingen av ens nya vänner säkert tycker om en egentligen.

Men sånt går också över. Och i vågor.


Känner mig lite pretto nu. Lite som att jag konstaterar självklarheter.
Men det får man väl göra ibland.


Ja ja.


Peace.

Inga kommentarer: